Альбом Kent

Kanske var det ett moln
i dina ögon blev himlen grå
Mina ser i syne
för det är väl inte en tår?
Himlen är blå
Dina ögon krymper som blåjeans
Mina ögon svider
dom har torkat båda två...

Kanske var det en dröm
Kanske är min hjärna tumlad & tömd
Urblekt & tvättad
annars hade jag aldrig glömt
Kanske har jag ett skal
Ett hårt ogenomträngligt skalbaggeskal
av urvuxna kläder
Ett litet barn som når till tak...

Varför får jag inte på mig dina blåjeans?

Regn slickar hela staden
som en fuktig kall tunga
allt är asfalt smutsigt vatten
för lyktorna att spegla sig i
Går, Går förbi
alla människor är blanka som is
och du fastnar under ljusen
som ett fotografi

Jag ser dig
Jag ser dig
Jag ser dig
och jag vet att du är rädd

Regn ger mig våta drömmar
ger mig röda ögon
allt är asfalt smutsigt vatten
allt utom jag
Gå, gå förbi
Jag vill stjäla dina tankar
ur ditt huvud
för ur dina ögon kan jag stjäla
allt jag vill ha av dig

Jag ser dig
Jag ser dig
Jag ser dig
och jag vet att du är rädd

Jag ser dig
Jag ser dig
Jag ser dig
och jag vet att du är rädd

Dom säger att jag varit trasig
Aldrig har jag varit hel
Dom säger det är nåt med benen
men ingenting har någonsin
varit mer fel

Dom säger att jag varit elak
Alltid har jag varit rak
Dom säger det är nåt med hjärtat
men ingenting har någonsin
slagit så hårda slag

Dom säger jag varit farlig
Alltid har jag varit svag
Dom säger det är nåt med mitt huvud
men ingenting har någonsin
varit så nära ett svar

Kostymen den skaver
och jag
har inte duschat
idag är igår
och idag ska jag sitta kvar
Jag fuskade med mina svar
Den svarta kostymen ska av
Kostymen är inte jag
Kostymen är inte jag
är jag en Astronaut?
är jag en Astronaut?
är jag en Astronaut?
är jag så ensam?

Klänningen skaver
och du
den skyler knappt barmen
Idag är igår
och du ska ta mig härifrån
nu när det blåser på månen
ska du ta mig härifrån?
nu när vi fyllt alla hålen
nu när vi fyllt alla hål
är jag en Astronaut...

Genom staden bland husen
är det inte tillräckligt ljust än
Genom gator jag drömt om
går jag hemåt för att en gång somna

Jag vill inte vara rädd
Varför måste jag vara rädd?
Somliga vet att dom är starkare
än andra
Somliga älskar att slå sönder
en vit tandrad
Somliga lever för att pina varandra
Innerst inne är vi likadana
Jag tror att människor gör så
av gammal vana

Under kepsar & mössor
blinkar ögon som ögon ska blinka
Han gör det utan att tänka
Lika lätt som det är att vinka farväl

Jag vill inte vara rädd
Varför måste jag vara rädd?
Somliga vet att dom är starkare
än andra
Somliga älskar att slå sönder
en vit tandrad
Somliga lever för att pina varandra
Innerst inne är vi likadana
Jag tror att människor gör så
av gammal vana

Du kan slå mig i bitar
nånting inuti kommer att stå upp ändå
Du kan slå tills det vita vita
hatet är allt som återstår

Jag vill inte vara rädd
Varför måste jag vara rädd?
Somliga vet att dom är starkare
än andra
Somliga älskar att slå sönder
en vit tandrad
Somliga lever för att pina varandra
Innerst inne är vi likadana

Somliga vet att dom är starkare
än andra
Somliga älskar att slå sönder
en vit tandrad
Somliga lever för att pina varandra
Innerst inne är vi likadana
Jag tror att människor gör så
av gammal vana

Tabletter på nattduksbord ögonlock tunga
hon kan inte vakna än
Porrfilmer, fotografier tunna som drömmar
Askfat & burkar & tomma glas väntar
på att tömmas & fyllas igen
Dammiga fönster & persienn mönster på golven

Hallå... Hallå igen
Svara mig snälla svara är det nån här?
Hallå... är du kvar än?
Om du vågar knysta så skriker jag högre
än vad två öron klarar

Fläckar på golvet och sprickor i kaklet
Hon kan inte vakna än
Naken i treveckorslakan tunna som drömmar
skärmen på TV:n och krukväxter väntar
på att tömmas & fyllas på igen
Hon sover hon väntar på att tömmas & fyllas igen

Hallå... hallå igen
Svara mig snälla svara är det nån är?
Hallå... är du kvar än?
Om du vågar knysta så gör jag nåt värre
än vad två ögon klarar

Fyll mig med luft igen
Gör mig synlig
Du får gärna avsky mig
om det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg

Fyll mig med vatten min vän
men håll mig flytande
Jag låter dig avsky mig
Det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg

Tar av sig tröjan
ett födelsemärke
fläckar hans hud
och genom fönstret
är han skapad som en gud
Hon målar läpparna röda
från hålen där de sprack
och framför TV:n
blir hennes hud
Blek & Gul
Framför TV:n
blir vemsomhelst ful
Jag hatar dig
Du är...

Jag håller handen för
där finns ett hål
så jag ser ändå
om du visste hur löjlig
du ser ut
och jag springer förbi
slår på bilar väcker larm
Jag är pojken
som sköt raketen
i sin egen hand
ingen kan laga
en trasig hand
Jag hatar dig
Du är...

Barnet mår bra
Han mår som han ska
Så underbart
att vara ett barn
och dag efter dag
och steg efter steg
lär han sig gå
precis som jag
Jag har väl aldrig kommit närmare än så här?
Kom in i min mun
Jag har väl aldrig varit lika nära marken

Du stannar i din bil
låter asfalten vara tyst
Du vaknade på ett golv
Fruktansvärt nyss
men ingen kommer att tro dig
Ingen kommer att tro dig
Ingen kommer att tro dig

Glaset är tomt
men barnet mår bra
Jag är snart fylld
och nästan glad
och dag efter dag
och steg efter steg
nu går han bättre än jag
Jag har väl aldrig kommit så långt in i dig?
Kom in i min mun
Jag har väl aldrig varit lika nära marken

Du stannar i din bil
låter asfalten vara tyst
Du vaknade på ett golv
Fruktansvärt nyss
men ingen kommer att tro dig
Ingen kommer att tro dig
Ingen kommer att tro dig

Låt mig gå i bitar
Jag har gjort något så dåligt igen
Låt mig ha ont
Låt mig skrika färdigt
tills bröstkorgen blir tom...
Låt mig spricka sönder
Det har jag verkligen förtjänat
Hallå, hallå
Låt mig vara dum
det blir din tur om en liten stund

Jag är, är jag? Jag är
inte gjord av sten
Vad är farväl, vad är
inte gjort av sten?

Jag ska fatta mig kort
Jag ångrar allt, jag ångrar allt jag gjort
Jag har skrikit färdigt
och bröstkorgen är tom...
Såg du jag sprack sönder
Kan du få mina armar på plats
Hallå, Hallå
har du blivit stum?
Var jag verkligen så dum?

Jag är, är jag? Jag är
inte gjord av sten
Vad är farväl, vad är
inte gjort av sten?

Han fångade sparken med huvudet
han hade tänkt alla tankar ändå
Han stod inte upp när han fick den
för full för att ens kunna gå
Långsamt glömmer man bort allt
också pojkar i manchestertyg
men jag minns vår skrika stolar i köket
och virveln på min kula av porslin
Min vän hade kritvita tänder
Hans kläder luktade rök
så levande att det känns
som om det jag som är död

En blank dank
låg så tungt i min hand, mer värd än kulor av glas
En dank Frank
Jag kommer aldrig närmare en så
En blank förmiddag i handen på Frank

Han fångade sparken med huvudet
Som att nicka en fotboll i mål
Som att kasta en sten högt över taken
och klättra dit ingen kan nå
Långsamt glömmer man bort allt
också träskor och gul blend i smyg
men jag minns saker han sa som gjorde mig större, äldre
inte så blyg
På hans jacka satt fyra märken
Hjältar i glittrande tyg
Slade Kiss Bowie & Sweet, året när Pinups var ny

En blank dank
låg så tungt i min hand, mer värd än kulor av glas
En dank Frank
Jag kommer aldrig närmare en så
En blank förmiddag i handen på Frank

Nu är jag större, nu är jag äldre än du
Nu är jag större, större än du...