|
|
2001 |
1. | Krig (Intro) |
2. | Födosagan |
3. | |
4. | Skogens Hämnd |
5. | |
6. | Bakom Varje Fura |
7. | Kitteldags |
8. | |
9. | Vargtimmen |
10. | Kyrkovisan |
11. | Den Hornkrönte Konungen |
12. | Aldhissla |
13. | Tomhet Och Tystnad Härska (Outro) |
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
Nu rör sig skogen själv
Tusen troll korsar en älv
Inget ljud ingen viskan hörs
Krigssvin över älven körs
Snart ska de strida
Yxan mot skyn nu höjs
Panik och rädsla
Nu se kristimän böjs
På trollherrens tryne nu stiga ett grin
Han höjer sin yxa, han piskar sitt svin
Ansikten vrids till ilska andra vrids till skräck
När trollens armé rider fram
I en storm av blod och träck
Så faller man efter man
Så viner en vind av blod och lem
Mindre dock av dem
Troll som skyddar sina hem
Som av ett under mötes de
Kung av Jehovas folk, de som be
Och trollherrens yxa sjunker nu
Och av ett mäktig slag kungen huggas itu
På trollherrens tryne nu stiga ett grin
Han höjer sin yxa, han piskar sitt svin
. . .
|
|
|
. . .
|
|
... Bygden står... Bygden står stilla, en stjärnklar natt...
... En eld fjärran skådas, ty de närmar sig...
Fram rider trollens kung
Med vargbroder ut på jakt
Allt levade flyr, fä och frände
Blodet skall dränka denna ensliga trakt
Utav mörket i sin eviga sal,
Han ger sig ut, en törst att släcka
Här skyndar de fram på krokiga ben,
Flera liv att tas, hundra ben att knäcka
Trollherrens sällskap river sig fram,
Genom dyster skog och fruset fjäll
De dräper vad de ser och finner allt gömt,
Huvuden snart pryder deras heliga häll
Så står trakten dyster och mörk,
Solen stiger inget liv att skåda
I underjorden firas en lyckad jakt,
Sedan igen i sekler tystnad råda...
Ve dig, mänska, du inkräktar här!
Snart trollen dig till hällen bär
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
Blodet sköljer än en gång
Skogens mossor och kala berg
Kom alla hör min sång
Vi tar deras liv än en gång
Se forna tiders eld, beskåda dess prakt
Dra ihop till dans i urgyttjans takt
Kom töm ditt stop med trollkrigars heder
Gammelfar nu dryckoslaget leder
Sågtandat spjut och kniven så skarp
Kristmän nu falla vi ta deras skalp
Omhändertagen av forna minnens väv
Krigsruset samlas ditt stop i käften häv
Så vakna anden ny ilska alla får
Med spjut och svärd vi på krigsstigen går
Höj era stop för fiendens död
Krigsrus nu väckas med sötat mjöd
Vid månens sken vi dem tar
Så vi renar vår skog
Tills ingen kristen finns kvar
Tills ingen kristen finns kvar
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
Tomhet Och Tystnad Härska (Outro) |
|
. . .
|
|
Switch to English 
